ATTENTIONWH0RE

Igår bestämde jag mig för att sätta ner foten och börja vara glad istället.
Jag var ute på krogen. Den första personen jag träffar,
är personen som alltid kunnat få mitt hjärta att slå hårdare, ge mig handsvett,
och som har fått mig att sakna det som en gång var.
Han som har gjort att jag gått från toppen till botten på bara sekunder.
Inte den här gången! Jag tror att han saknar mig mer än vad jag saknar honom.
Och jag var glad, för jag trivs så jävla bra i hans sällskap.
Han får mig att känna mig viktig, och inatt, när vi låg i sängen och pratade,
så bestämde vi att vi skulle vara kompisar, vi ska försöka vara det.
Jag tror det kommer gå.

Livet kommer ljusna.
Jag ska vara positiv.